Willewiras Vintage & Garden

Hallå där!!

Jag märker att det är många av er som besöker mig här och det är jätteroligt!!

Ännu roligare vore det om ni tittar in där jag befinner mig nu...

Willewiras Vintage & Garden

Idag kan ni läsa om en förestående VÅRMARKNAD!

Välkomna!!

Välkomna till Willewiras nya blogg!

Hej raringar!

Ser att ni kommer hit och hälsar på fortfarande och det är jättekul! Det vore ännu roligare om ni kom in till min nya blogg och ser vad jag har för mig där...

Idag skulle jag verkligen behöva din hjälp!

Så välkommen in till Willewiras Vintage och Garden!

Ett farväl kan också innebära ett hej!

Hej alla goa bloggare därute!

Som ni kanske har märkt så har jag varit ganska frånvarande från bloggen under ett halvår, även om jag har tittat in till er lite då och då. Det har hänt rätt mycket i mitt liv som har tagit tid, kraft och engagemang av mig. Ni som har följt mig under den tid jag bloggat vet att jag också "gått och i väggen" tidigare, eller haft en utmattningsdepression som de professionella säger, och att det tagit många år för mig att komma så långt som jag gjort. Jag tackar Gud, bokstavligen, att jag ändå sluppit just depression, för det är väl det enda som jag inte gått igenom. Men jag har varit trött, trött, trött... plus en massa annat.

Under dessa år, för de är många, så har jag också lagt på mig mycket i vikt. Hur jag än gjort så har jag inte kunnat gå ner. Och jag har prövat det mesta... och kan allt om vad man ska göra och vad man inte ska äta. Och någon storätare har jag aldrig varit. Trots det har kilo på kilo lagts på min "lilla" kropp....
Jag fick till slut nog och gjorde i våras en sk viktoperation, vilken gick jättebra, och sedan dess gått ner 25 kg. Hurra för mig!! (Visst får man berömma sig lite, eller hur? (Även om jag lång väg kvar... )

Men utöver övervikten så dras jag med en hel del sviter pga, åtminstone som jag trott, min krash med väggen. En dag så läste jag om underfunktion av sköldskörteln och det var som om det gick upp ett ljus - jag hade nästan alla symptom man kunde ha!! Sen dess har jag bråkat med läkare (tänker inte dra hela historien här) för att få hjälp. För tyvärr rymmer jag inom spannet för de värden som man "ska ha", även om värdet är lågt. Hur som helst så har jag någonstans upparmat kraft, ork och en stor envishet för att hitta läkare som lyssnar och som är villiga att pröva sig fram ändå. Så nu har jag en del på gång. Det kommer ta tid och pengar, men jag gör vad som helst för att bli så bra som jag kan bli.


Tänk er själva, från att ha varit en sportbil så blev jag helt plötsligt en liten rysk Lada, hur kul är det? Och då tänker jag främst på hästkrafterna, inte på utseendet. *Skratt* Fast jag kan väl knappast kalla mig sportbil där heller... *harkel och host*

Nu tänker jag inte dra mer sjukdomshistorier om mig här på bloggen eftersom det inte är det jag vill fokusera på, men har ni frågor kring sköldskörteln så hör av er till mig, willewira@gmail.com, så kan jag förmedla lite hemsidor och dokument som jag hittat på min väg genom medicinsnåren... Tro mig, många vanliga sjukdomar vi bär på kan troligen, eller nästan helt säkert, härledas till just sköldskörteln.

Som jag har nämnt tidigare så blåser det förändringens vindar hos Willewira. Ett par har jag nämnt ovan, men en annan är att jag tänker byta till en ny blogg. En blogg som är mer jag.

Mor Karins täppa ligger mig varmt om hjärtat då den fått sitt namn från en av de allra käraste personer som funnits i mitt liv - min mormor. Hon lever inte idag, men är lika levande i mitt minne som om det var igår vi sågs. Jag saknar henne enormt och så även min morfar. De kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta och är mina föredömen i livet.

Jag har dock märkt under tiden som gått att det namn som slagit igenom bland min bloggvänner är ändå Willewira. Därför vill jag från och med idag bjuda in er till Willewiras Vintage och Garden!

Jag hoppas naturligtvis att ni följa med mig dit. Det skulle göra mig såååå glad. Ni kommer snart att märka att jag är mitt vanliga jag...

Så hjärtligt välkommna till min nya blogg!

En kväll i kärlekens tecken...

Idag för fjorton år sen så sa vi ja till varandra...


Ikväll så äter vi en god middag och minns tillbaka... och gläds åt våra kommande år tillsammans.


Man står inför många val i livet... ett val är den man man väljer att dela sitt liv med. Varje bröllopsdag blir en påminnelse om det val man gjort.
Förhoppningsvis väljer man att fortsätta leva med honom och göra vad man kan för att hålla kärlekens låga vid liv. För det är också ett val... (även om många tror att det är ödet som fört en tillsammans).

Ibland händer det tyvärr saker under livets vägen som leder till att kärlekens låga slocknar, men min förhoppning och min intention är att hålla min kärlek till Maken levande livet ut.

Och ikväll ska jag låta honom veta det över en god bit mat och...


Lyssna gärna till sången jag sjöng för honom på vår dag... den är lika vacker och sann idag som då.
I detta fall sjungs den av Cecilia Vennersten.



Nu ska jag gå och göra mig så fin jag kan... för min älskade man!




Och om Maken läser detta... så säger jag - JAG ÄLSKAR DIG!

Den som väntar på något gott...

Käraste goaste vänner!!

Efter en lång semester är jag så sakteliga på gång igen... Ha tålamod är ni snälla!!
Här blåser förändringens vindar... hör hur den viskar.... och känn hur den smeker din kind.
En ljum, skön bris...

Snart ska det mesta bli uppenbart...

Oj, vad jag blev poetisk!
Hur som helst.... jag är strax tillbaka. Tack för att ni orkar vänta!!

Stormförälskad!

När man varit gift några år... närmare 15 än 0, så har man för det mesta tappat den där pirriga känslan av förälskelse... Den som startade alltihop, ni vet.

Oj, vad jag kan sakna den! Även om den har bytts ut till något mera beständigt och djupare, så gav den ett liv till själ och ande som inte går att beskriva. Det där livet som gjorde att man kunde leva på ingenting och vad som helst och skippa sömnen.

Ibland kommer något i ens väg som får en att minnas denna känsla, något som griper tag i en och livar upp en igen. Om än för ett litet tag.
För min del handlar det ofta om en sång, en låt, som griper tag i mig och slukar min själ och för mig tillbaka till stadiet av nyförälskelse...

Just nu är det Brincks "Close but still out of sight" som ger mig pirriga känslor. Och det är så mysigt!! Jag njuter!!
Lyssna och njut även du...

Ny leksak....som kräver sin man! ... Eller kvinna!

Länge har jag sneglat på den... dyr, svart, blank och många finesser!
Den bara måste ju vara bättre än den vi har. Äntligen kan det kanske bli resultat av mödan man lägger ner.
Jag inspekterar... fingrar... läser... undrar... och kliar sig i huvudet. Vägen till fulländning kanske inte är så kort och enkel ändå... Hm! Inser snabbt vilken typ av lektyr som semestern kommer bestå av. En manual.

Ändå har jag handskats med en sådan här tidigare om än för många många år sedan. Och i ett analogt utförande.

Äsch, jag som tänkt ta de mest hänförande bilder på semestern! Får vara glad om jag hittar rätt knapp så det blir en bild överhuvudtaget. Inser jag, lite snopet.


Men en ny kamera blev det i alla fall... Av de surt ihopsparade slantarna. Kanske skulle jag köpt en ny säng istället?

Det återstår att se...

Under tiden ska jag roa mig kungligt!