lördag, juli 11, 2009

Stormförälskad!


När man varit gift några år... närmare 15 än 0, så har man för det mesta tappat den där pirriga känslan av förälskelse... Den som startade alltihop, ni vet.

Oj, vad jag kan sakna den! Även om den har bytts ut till något mera beständigt och djupare, så gav den ett liv till själ och ande som inte går att beskriva. Det där livet som gjorde att man kunde leva på ingenting och vad som helst och skippa sömnen.

Ibland kommer något i ens väg som får en att minnas denna känsla, något som griper tag i en och livar upp en igen. Om än för ett litet tag.
För min del handlar det ofta om en sång, en låt, som griper tag i mig och slukar min själ och för mig tillbaka till stadiet av nyförälskelse...

Just nu är det Brincks "Close but still out of sight" som ger mig pirriga känslor. Och det är så mysigt!! Jag njuter!!
Lyssna och njut även du...



31 kommentarer:

Patricia sa...

Visst är det en underbar känsla, pirret i kroppen... =)
Tack och lov så får jag fortfarande ofta sånt pirr av att se eller kyssa min man men vi är bara inne på vårt 6:e år... =)

Ha en underbar helg!
Kram Patricia

hemma hos lilla mej sa...

Det är dom små sakerna som gör det,Oj vad det är mysigt när det pirrar vilken känsla det är......Ha en mysig lördag kramizar ~~~~RITA~~~~~.

Home No.1 sa...

hej!

Ja det är att gripa dem...stunderna=)och insupa dem till man tappar andan..........

KRAM!!!! Annica.

Bloggullet sa...

Så är det att det går över i en annan känsla med tiden.
Skönt att kunna återuppliva den.
Kram

Synnøve. sa...

Grattis syster till ny kamera.
Det blir många fina bilder med den där....
Här springer man ju runt med en Canon eos 400D och den lilla panasonicen och den lilla rosa canonkameran. Resultat? Alldeles för många bilder...
Fasar för Madeira turen hihi...

Visst är det en skön känsla när pirret är där efter många år.
Vi upplever det samma efter snart 16 tillsammans...
En härlig känsla det du....
Nu ska jag ut i köket till gubben.
Han lagar middag. En stark och god chiliconcarne.
Det suger i magen. Är hungrig....

Ha det så gott nu vännen.
Hälsa familjen så hörs vi snart av igen.
Kramen Synne.

Bella sa...

Hallå där syster yster!
Vågar nästan inte andas om att jag i januari varit gift i 20 år...väldigt ofta är jag fortfarande pirrig när jag ser maken komma emot mig...kanske är det för att han alltid ser så uppriktigt glad ut när han får se mig...kanske syns kärleken i hans ögon...jag vet inte men underbart är det... Men så ibland...när det är stressigt på jobben...när man inte räcker till som människa...då låter man känslan svalna...inte medvetet...men då använder jag musiken precis som du...jag älskar Eric Gadd...när jag hör hans musik blir jag liksom kär igen...eller om jag tittat på filmen "Stolthet och fördom"...tur att det finns sådana där färdknäppar att ta till!
Önskar dig en underbar helg!
Kram,
Bella

RANA sa...

Käraste söta.

Jag vet vad du menar. Skön låt. Jag som aldrig lyssnar på radio hade inte hört den förr.

Vet du vad?? JAG SAKNAR DIG!!!

Kram, Rana

Soltorpsgarden sa...

mmmmm håller med, härligt!!

~~*Pennyshouse*~~ sa...

Hej hej!

grattis till era 15 år av kärlek...
Pirret är härligt å jag har tack & lov pirret kvar..hihiihihi..min kompis brukar kalla mig för fjortis..hihii..men är jag kär så är jag kan inte hjälpa det.
visst blir kärleken djupare å starkare med åren...förstår hur du menar.....

Underbar låt!jag är likadan...kan börja stor grina för minsta lilla å bara tänka på mig & maken.....

Kramizz Nilla

RANA sa...

Hej igen gullfia.

Skickar ca miljarder kramar. Är det för få?

:-)

/R

Hjärtat Mitt sa...

Uhum, det där pirret behöver man lite då och då, och det kan komma vid helt oväntade tillfällen.En skön och härlig känsla :)

Kram Mari

Stina sa...

Så där är det med mig också. Vissa saker ger en flashback. Det kan vara mysigt det.;-) Kramis

Skatan sa...

Jag skall lyssna! Vem behöver inte hjälpa pirret på traven?!

Nu har jag för övrigt njutit färdigt av de blomsterlökar du skickade mig! De är utblommade och väl avnjutna. I en annan rabatt finns den lilla blompinnen som också följde med! Ibland har man tur :)

Kram!

Anna Skata

Peters Projekt sa...

Hej söta Willewira och tack för din trevliga kommentar!

Jodå, Ann får mig dit hon vill när det gäller hemmaprojekten . . . oftast ;) Det kan bl.a. bero på det där underliggande pirret du talar om.

Det mer beständiga och djupa kan sannolikt också inbegripa den pirrande känslan men man måste nog jobba på det så att säga. Det handlar nog om att verkligen se varandra även i vardagen och inte bara slentrianmässigt konstatera den andres närvaro. Vi är nog många som missar "the extra effort" för att få uppleva det härliga pirret även i vardagslunken.

Men visst var/är den första tidens känsla alldeles speciell och något man skulle vilja ha mer av i sin vardag. Jag måste bli bättre på att vara som jag var för några år sedan - uppvaktande, överraskande, omfamnande, vardagssmekande o.s.v.

För övrigt får man väl säga att Ann och jag tillsammans skapar våra projektbilder. Det börjar ofta med att Ann har en idé, som jag tar till mig och sedan skissar på - ofta i SketchUp, ett mycket trevligt ritprogram. Jag är också en "kontorskille" i grunden men med ett stort intresse för det praktiska. Jag fullkomligt älskar att jobba med händerna eftersom det kontrasterar så väl mot min arbetsvardag!

Kul att du gillar vårt sängprojekt och vill kopiera det med vissa modifikationer! Det är alltid trevligt att inspirera andra.

Och nädå, Oliver skulle nog inte banga om det serverades stekt vildfågel här hemma. Så långt har vår Elliot varit ett föredöme när det gäller att smaka på nya saker och dessutom uppskatta annorlunda smaker. Klart uppskattat av oss föräldrar :)

Lycka till med alla dina projekt och ha det gott med de dina!

Peter :P

Karin Lindström sa...

Hej Willevira!

Det var så länge sen jag kikade runt bland mina bloggvänner. Tiden räcker liksom inte till. Jag kom bara på att jag måste hälsa på hos dig och se hur du har det idag!

Härligt med lite pirr i alla fall *fnissar*, det kan man aldrig få för mycket av snarare för lite:)

Ha en fortsatt skön semester och sommar!

Varmaste kramarna

Karin

Viveka på Humlebacken sa...

Ja det var ju synd att du inte var lite närmre, det hade varit kul om du kom förbi:). Det är många som blandar ihop Hällevik som ligger i Blekinge med Höllviken som ju ligger längst ner i söder (och det är ju där vi bor).
Men som du säger, en annan gång:)
kram

Zäta sa...

Härligt med kärlighet!

RANA sa...

Jag kikar in och saknar. Pusspårej.

LillaFlisan sa...

hohoho sötnos!!

Jag har allt redan hört talas om dina bravader nere i Tingsryd!!!

Visst har hon fått det
fint vår lilla Annie!
Nja, den 23 är inget vidare bra datum men vi ses ju till Formex eller hur?
Jag har ju börjat jobba då och tyvärr har jag ju ingen möjlighet att ta ledigt.
Det är underbart att vara lärare med hela långa sommarlovet men medaljens baksida är ju just att jag inte har semester, bara lov. Så jag kan ju aldirg vara ledig annat än just på loven. Därför kan jag bara åka till formex lördag-söndag tyvärr.

Men vi får väl se till att ha det desto roligar då!

Kram

Så länge

Flisan

smultron sa...

Jag blev helt blixt-, stört- och totalt pånytt förälskad i min make i våras. Det kändes exakt som om vi nyss hade träffats och jag vet inte vad som gjorde det, annars hade jag haft ett "recept" att hålla mig till! Kärleken är liksom lugnare numera vanligtvis. Men det var otroligt häftigt...

Daniel sa...

åh vad jag vill få uppleva den känslan igen!

Daniel sa...

åh vad jag vill få uppleva den känslan igen!

Marie-Nostalgi och Romantik sa...

Hej vännen!
Nu var det längesen jag var här. Jag hoppas att allt är bra med dig!

Visst är det så att den känslan är härlig, men som du säger efter många år tillsammans så blir det lite annat..
Tyvärr kan jag inte lyssna just nu på låten, men jag får göra det lite senare...

Hoppas att du haft det bra i sommar. Semestern går bara tyvärr alldeles för fort tycker jag. Och man vill göra så mycket mer än man kan hinna med.

Kram
Marie

Ingmarie sa...

Visst är det så att den där pirriga känslan inte direkt infinner sig på befallning!
Men det får man väl leva med...men håller med att just en speciell låt kan få en att pirra till om dock för ett kort ögonblick!

LillaFlisan sa...

Hello sötnos!

Nu ser du till att fynda riktigt ordentligt i helgen!!!!

Snart ses vi!

Kram

Flisan

RANA sa...

Hej raring! Jag SAKNAR dig.

Kram. Rana

HAGENS VITA VARDAG sa...

Ja men visst är det ju en helt underbar känsla, gulligt du skriver! = )
Ha de så gott
Kram Anna

lottens vita och gröna sa...

hillo goa willwiran! har du slutat här eller är jag helt borta, såg att du hade en annan blogg...snyft! ha det gott var du än är, vad du än gör önskar jag dig allt det bästa!

varmkram lotten

Elzie sa...

Jo, det spelar ingen roll vilken ålder man är i, det där pirret känns ändå. Och den här sommaren har gett gubben och mig lite av det där pirret tillbaka. Eller hur man nu ska uttrycka sig, haha. Har ju aldrig varit borta egentligen.
Hoppas du har en bra dag.
Kram Elzie

LillaFlisan sa...

Så himla synd att vi inte kan ses till helgen men här är det en till som drabbats av denna rackarns förkylning!

Håller tummarna att Annie piggar på sig och vi ses ju någon annan gång förstås!

Kram

Flisan

Essay_Writer sa...

Its nice to be inlove