Jag har insett att tiden går snabbare än vad jag hinner med.... JULKORTEN!!! Hur ska jag hinna med dem innan det är försent att skicka dem? Som tur är så kommer jag hem från Tyskland på måndagen och har ett par dagar på mig. Det som förundrar mig är varför det är kvinnan i familjen som ska tänka på allt praktiska, med vissa undantag som bekräftar regeln. Tänk om alla kort vore skrivna och skickade tills jag kommer hem på måndag...
Hur som helst så brukar jag alltid göra julkorten själv; Antingen så klipper jag och klistrar något juligt motiv eller så har jag tagit något kort på barnen. Det händer även att jag målar något motiv själv, men inte så ofta. Alla som brukar göra likadant vet hur lång tid det tar... så i år lutar det nog åt det mer enkla hållet. Köpa färdiga julkort. Eller så gör jag en bild på datorn och skickar via mejl... åtminstone till dem som har e-post. När det gäller köpta julkort så är jag ganska traditionell av mig och håller mig gärna till de gammaldags korten. Särskilt dem av Jenny Nyström. Hon är verkligen julkortens drottning!
Titta och njut...







Visst är de underbara?! Jag fullkomligt älskar den julstämning man får av bilderna.Jag har satt vattenstämpel på bilderna och det är för att skydda dem. Vill inte att någon använder dem för kommersiellt bruk. (Det behöver jag ju knappast vara rädd för när det gäller mina egna...)
Vill du läsa mer om Jenny Nyström så klicka här!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Och så lite tävlingar.... Alltid lika roligt!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Tävla hos Under mitt kök!
Vinna underbara JUL-bokstäver... eller rättare sagt, vinn dem inte - det ska jag!! :)
För övrigt så håller jag på att kurera mig. Vill inte gärna sitta på flyget ner till Tyskland och hosta. Min hosta är nämligen inte att leka med. Den låter som hela innandömet är på väg ut ur kroppen. Inte så kul, med andra ord. Tycker nog ändå att det verkar lite bättre och det är jag glad för...
Måste ju få berätta att jag var hemma hos Annie - våran rosdrottning (börjar bli en kunglig blogg, tror jag minsann) - och hälsade på. Kunde inte gärna åka förbi när vi ändå var på kalas åt samma håll. Det hade ju varit på snudden oförskämt, eller hur Annie?? :)
Kan bara säga att det var helt otroligt, fullkomligt underbart på slottet! Eller åtminstone många gånger mysigare än vad man ser i bloggen... Och då kan ni ju tänka er!!
Sen anser ju jag att det är människorna i huset som ger liv åt husets själ. Finns det kärlek så känns det i väggarna. Tack goa underbara ni för att vi fick komma till er!! På det lever jag länge!
Både jag och maken satt och drömde nya stora drömmar om gamla hus på vägen hem. Tyvärr dimper man ju ner på jorden till slut och som tur är så tycker vi ju om vårat lilla hus, som förhoppningsvis snart kommer bli större. Kärleken har vi ju och på det kommer man långt.
Kan berätta att vi finslipar på vår ritning nu. Det är små detaljer som ska läggas till och tas bort, men jag ska snart visa er det slutgiltiga resultatet.
Sköt om er alla! Tycker så mycket om er och är så glad över alla era kommentarer. Ska försöka ta ett varv framåt småtimmarna och besöka era bloggar.
Tills dess - ha det gott!






























