Nytt år och nya möjligheter!!

Så här såg det nya året ut för 100 år sedan.

Om fyra dagar fyller min blogg 1 år!
Tänk att tiden går så fort!

För ett år sedan satt jag i mellandagarna och klickade mig fram mellan alla era bloggar och blev inspirerad! Jag hade under åren som utbränd tappat nästan all min kreativitet och skaparlusta när det gäller inredning och trädgård. Jag kände mig tom. Genom att ta del av alla er tips och vackra bilder, era liv och det ni gått igenom, fick jag lusten att skapa tillbaka, lusten att sätta mina idéer och tankar i verket. Det kanske inte alltid gått så bra som jag tänkt mig, men jag vaknade upp och har kommit en bit på vägen, vilket jag har er alla er att tacka för.

Under detta år har jag även lärt känna flera av er närmare och några har jag haft förmånen att få möta i verkliga livet. Att möta nya människor på detta sätt är helt otroligt spännande och jag vet att ni håller med mig. Detta är en gåva av stora mått! Jag känner mig rik!!

Jag vill tacka er alla för den kraft ni förmedlat genom att dela med er av er värme, omsorg, uppmuntran, glädje, sorg och kreativitet. Ni är UNDERBARA!!

Så nu har vi ett nytt år framför oss... Ett år fyllt med nya möjligheter, nya äventyr och nya möten. Vad önskar jag mig av detta år?

• Att nära och kära får vara friska och bli friska.


• Att vår dröm om ett större hus får slå in och att allt praktiskt och ekonomiskt runtomkring detta ordnar sig.


• Att en förestående händelse kommer gå bra och att det kommer att fungera. (Om detta kanske jag berättar senare i år.)


• Att det kommer gå bra för barnen i skola och bland vänner. (Den miljön är definitivt inte lättare att leva i än vad det var när vi var små.)


• Att jag får fortsätta att lära känna er närmare och att jag kan dela med mig av samma kreativitet och värme som jag får av er.

Jag vill därmed önskar er alla

ETT GOTT NYTT 2009!

Fyllt av glädje, kärlek och härliga upplevelser!

Med kärlek...

Vi ses och hörs nästa år!!

Välkommen Chippen! ... och en massa annat julaktigt!

Tack söta Melinda för dina presenter - de kom fram till slut!
(Jag fick dem för att jag gjort ett signum. Du är för söt Melinda!)
Här hänger God Jul-skylten... Skridskorna köpte jag i Holland.

Jag har tagit ledigt från skrivandet ett litet tag, som ni kanske märkt. Och det har varit så skönt! Att kunna släppa allt för en stund och bara vara och låta hostan gå över. Inte för att bloggandet är ett måste, men man måste ju ändå ta tiden för att skriva. Då är det desto mer avslappnande att bara segla runt i cyberspace och besöka er andra och låta sig inspireras...

Det lilla zinkkorset låg även det i Melindas paket.
Jag fick ju ett litet stresspel innan jul och uttryckte min avsky för dess tillställning, men det har gått över för länge sedan. Det var min frustration över att inte få gjort det jag ville ha gjort. Som tur är så går det revidera att-göra-listan och omvärdera. Det gjorde jag och allt blev så mycket bättre.
Tack snälla ni för alla omtänksamma ord och uppmuntran. Det känns gott att veta att ni bryr er! Puss och kram på er för det! Ni är underbara!


Fågeln köpte jag också i Holland.

Men visst... det är jobbigt att inte klara av lika mycket som man gjorde innan mötet med väggen. Särskilt som det är flera år sedan nu och man tycker att man borde vara, om än inte helt tillbaka, så ändå så mycket starkare än tidigare. Tyvärr går det inte lika snabbt som viljan ger uttryck för...

Och hur blev då min jul?

Vi fick upp en gran... Men vilken gran!! Så fruktansvärt ful! I några år har vi hållit oss till kungsgranen för att den barrar mindre och vi är väldigt dåliga på att hålla våra granar vid liv. Fast... denna kungsgran ser för bedrövlig ut, som sagt. Spretig, gles och väldigt ful.

Trots det gick den att klä och det med bravur. Hade jag inte satt stopp så hade sonen även hängt sina innebandybollar i granen. Och det ville vi inte! Även om barnen ska ha spelrum i julpyntandet.
Nästa år ska vi ha två granar. En för barnen och en i min smak...

Tomtarna kom inte upp i år. Jag hann inte det. De får sova ett år till och istället gjorde jag flera blomgrupper och satte fram mer ljus, vilket inte gav mindre julstämning. Bara en annorlunda sådan.

I lördagsmorse hämtade jag grensaxen och drog till spåret. Där, i ett dike, hittade jag minigranen som skulle stått klädd till julafton. Nu står den här i sin vackra skrud...
Tur att jag är lika skrupelfri som Peter Barlach.

Denna lilla ministrumpa fick jag också av Melinda. Supersöt!

Julklappar hade vi som många andra. Även om vi dragit ner på antalet så blev natten sen innan vi slagit in alla och kommit i säng, som vanligt. Eftersom vi skulle upp tidigt och titta på julspel där dottern skulle vara ängel så var det ingen hit att sitta till kl 3-4 på natten. Men det börjar höra till... särskilt om man ska slå in allt själv och även göra alla julklappsetikettter ....

Till dotterns julspel hör att hon ville så gärna vara Maria, men en annan flicka hade turen att bli det istället. Om hon blev sjuk så skulle dottern få ta över rollen.
Ledsen kom hon hem och deklarerade att hon inte ville vara en dum ängel som står där och ser fånig ut.
- Och inte kan jag önska att XX ska bli sjuk heller för hur tråkigt är det inte att vara sjuk på julafton, sa hon. Jag försökte peppa henne och säga att alla roller är viktiga, men jag vet inte om det gick hem precis.
Döm om hennes förvåning när hon väl kom till julspelet på julaftonsmorgon... XX var sjuk och Dottern fick hoppa in som Maria istället - till hennes lycka! Och det utan att hon önskat XX sjuk. Här kommer hon, Maria... med maken Josef...


Jag köpte väldigt mycket godis i Tyskland så det fick fylla våningsfatet. Egenhändigt gjorda strutar av tårtpapper och fin julbild fick också plats. Naturligtvis fyllda med godis. Julgodiset vi ännu inte hunnit göra ska vi göra nu inför nyår istället, eftersom fatet börjar bli tomt. Förstår inte det??


När det gäller julklappar så har vi, som sagt, dragit in på det rejält. Barnen får några, men vi vuxna står över. Istället drog vi, jag och maken, ut till IKEA igår för att inhandla en liten julklapp till oss alla. PUST, vad folk!! Förstår inte vad allt folk ska göra i affärerna??? ;)
Vi däremot var tvugna att köpa ny vardagsservis då den gamla är lite tunnsådd på tallrikar...

Vi fastnade för servisen Arv.

Gardiner, dörrmattor och skärbräden dök också ner i kassen. Soffan och fåtöljerna vi behöver har vi också sett ut. Fast de får vänta tills huset är till- och ombyggt. En ritning som vi filar på för fullt. Snart ska vi nog vara i hamn...

Trot eller ej, men Chippen har flyttat hem till oss. Visst är han är fena på att spela fotboll, men ännu bättre på att dribbla små möss och pappersbollar. Que???? Vad pratar hon om??
Jag pratar om vår nya lilla kisse... CHIPPEN! Inte den svenske proffsspelaren... han vill jag inte ha boende hos oss.

Vår Saga är överlycklig. Nu har hon äntligen någon som hon kan leka med. Kaj, ålderkatten (3 år!) är inte lika lekfull. Dessutom slipper nu min man bli slickad och tvättad i öron och hår, vilket har varit morgonproceduren de senaste två månaderna. Visst är han söt!? Kattungen alltså...

Vill därmed avsluta denna veckas följetong... fortsättning följer en annan dag. Imorgon ska vi göra julgodis och jag ska också försöka hinna med mina julgardiner. Jag har ju fortfarande ett par veckor kvar på mig innan julen är slut. Sen ska våren in!!

Sköt om er alla!! Tills nästa gång....

En fridfull jul till er alla!

Några klappar att slå in. En make som är till stan för att köpa julgransbelysning. (Det är tredje året i rad som de går sönder). Barnen sitter i tv-soffan, lagom slöa.
Jag har inte hunnit med allt jag velat, men insåg att det är tre veckor kvar av julen så lite tid finns det. Det är ju inte förrän tjugondag-Knut som julen ska ut. Det känns mindre stressigt att tänka på det viset.

Som sagt... nu har jag några klappar kvar att slå in...

Jag önskar er alla bloggare
en underbar härlig fridefull jul,
med mycket glädje och skratt!

Vi ses snart igen...

Hostattacker och tysklandsjul... och massor av stress!

Det är den nittonde december!!

Nämen nu får jag faktiskt ta mig i kragen och skriva i bloggen!!! Jag har verkligen försökt, men det har inte gått. Orken är som försvunnen...

För den som följer min blogg så är det ingen nyhet att jag drabbats av en förkylning, men att den skulle bli värre under min tysklandsresa det vet ingen, och det beror ju på att jag inte berättat det. Så klart!! Det jag har berättat är dock att min hosta inte är att leka med. Den låter! Och det högt och mycket! Alltså inget för den som vill förbli anonym.

Alla har bekymrat sig för min hosta... på flyget, i affärer, bland vänner, nya bekantskaper, etc... Först tycker de synd om mig, sen blir de livrädda att de ska få samma hosta. Till slut känner man sig som en leprasjuk... Men, jag kan trösta alla att min hosta smittar inte. Den har jag haft sen barnsben, då min kära mor fick ta emot skäll av grannkärringarna för att hon skickade ut sin dotter med kikhosta (trodde de), och denna hosta kommer jag få dras med. Det sitter i luftrören. Inget att göra åt. Nog om detta!


Tyskland... Just det ja!
Har nästan glömt bort att jag varit där. Naturligtvis väldigt trevligt och väldigt mycket jul!
En av mina allra bästa vänner bor där nere med make och hans barn. Alltid lika roligt att träffa dem.

Om tyskland kan man säga mycket och idag ska det mysiga fram. Om vi tycker att vi pyntar till jul i affärerna, så är det inget mot vad tyskarna gör. Både inne och ute. Kan ju inte säga att det är åt det lantliga hållet, snarare det kitschiga eller överdådiga. Men vi kan ju inte alla ha samma smak. Även i Sverige har vi ju de som hemfaller åt det överdådiga...

Första kvällen i tyskland tog vi en tur för att titta på hur man pyntar sina hus och trädgårdar till jul... En del bättre och en del hellre än bra.

Den här siste har väl inte ansträngt sig för mycket...
(alla bilder är klickbara)

Andra dagen åkte vi in till Düsseldorf för att shoppa och gå på julmarknad. Mycket folk, mycket att se, gott att äta och dricka, shoppinglusta... precis som det ska vara.

(Bilderna är klickbara)

I Düsseldorf finns det en konfektyraffär som är omåttligt kända för sin champagnetryffel. Deras skyltfönster går inte heller av för hackor...

(Bilderna är klickbara)

Inte heller granarna i varuhusen... Observera att ni ser endast halva granen och att vi står på andra våningen.

Kvällen avslutades på en Italiensk restuarang. Mums! Samt med en promenad längs Rhen. Fullmånen var magnifik!

Lördagen tillbringade vi i Hillden, den lilla staden utanför den stora staden, där mina vänner bor. Små julklappar inhandlades och en fika intogs på en av stadens små kaféer.
På kvällen firade vi vännens make och hans förestående födelsedag. Tyvärr mådde jag inte så bra, utan jag intog det horisontella läget - sovandes.

Söndagen började lugnt och fortsatte så under dagen. Åtminstone för mig som stannade hemma från Köln. De andra for dit, men kom hem efter 4-5 timmar igen. Det hade varit så mycket folk att besöka julmarknaden inte varit att tänka på. De gick och tog en glühwein i stället. Jag satt hemma i soffan och sov. Vad gör man när hostan håller en vaken om natten?? Just det... sover.

Måndag... och hemresa. Väldans vad fort tiden går när man har roligt! Eftersom flygplatsen Weece ligger alldeles vid holländska gränsen så passade vi på att åka över den och besöka två Trädgårds-, inrednings-, och husdjursaffärer. Och det var det värsta jag sett!! Eller det bästa, rättare sagt!
Men se själva så förstår ni...

(Bilderna är klickbara)

Helt otroligt mycket julsaker... vilka dekorationer... inredningsprylar!!! Och mina pengar var så gott som slut!!! Katastrof!!
Jag har sagt till Maken att nästa år åker vi ner med bil och släp för att handla julsaker. Så det så!! (Han såg måttligt road ut.)

Jag kom alltså hem på natten till tisdagen... och har sedan dess inte fått något gjort pga hostan. Idag håller jag på att gå upp i limningen av stress. Har skällt på barnen för att de inte plockar undan sina saker... men ändå har mage att gå och önska sig både det ena och andra. Tror det blir varsin dammsugare i julklapp, istället för spel, kläder och diverse annat de plitat ner på sin lista. (Usch, fy för sura mammor...)

Just nu, ska jag ärligt erkänna, avskyr jag julen. Fy, blä, spott och tvi!

Men det är nog mest för att jag känner som att det hänger på mig om det ska bli jul i huset. Baka, slå in julklappar, laga mat, sy julgardiner (jag vet! jag har inte hunnit...), pynta, damma, stryka dukar, skriva julkort etc... inget är gjort och jag har 4 dagar på mig.

Faktum är att jag funderat på att bojkotta julen (med alla måsten) och bara fira det som firas ska - dvs jesu födelse.
Jag tror inte Han hade tänkt sig att jag ska känna och vara så här. Han vill att jag ska glädja mig åt hans födelse... och känna julefrid.



Så ta ett djupt andetag och coola ner dig Willewira. Fokusera på det som är viktigt
- Att vi har varandra!

Nu ska jag pussa mina barn och säga att jag älskar dem.

Tack alla ni som tittar in till mig, säger hej, uppmuntrar mig, bryr er... Jag tycker så mycket om er!! Kom ihåg det!! Ni har en stor plats i mitt hjärta!

Tills nästa gång... Allt gott till er!