fredag, september 05, 2008

Morgonkaos!

(Bilden lånad från: http://www.malmo.drivhuset.se/)



Jag vet inte varför det blir så här, varje morgon:

Maken som stänger av väckarklockan i sömnen...Sonen som vägrar duscha på kvällen och ska göra det på morgonen istället (vi har en gammal dusch som han behöver hjälp med)....dottern som vägrar gå och lägga sig på kvällarna och inte orkar vakna på morgonen...

...jag som blir tokig av att tjata på barnen att klä sig, äta upp frukosten, fråga vad de vill ha med till frukten utan att få något svar, säga till dem att borsta håret och tänderna, be sonen sluta tjata på dottern som kommer av sig i sina sysslor och helt plötsligt får ett utbrott över att hon inte har en mobiltelefon (hallå, hon är 8 år!!!), lugna sonen som blir superstressad över risken att komma försent till skolan, säga till mannen att ta några av konflikterna, pussa barnen och mannen hej då....


Gissa om jag andas ut när dörren går igen.

Gissa om jag är glad över att jobba hemifrån och slippa stressa iväg själv.

Gissa om jag tycker det är jobbigt med morgnar!

Är det någon som har ett tips?




Tillägg: Tack alla som gett mig tips om hur jag ska bete mig för att ändra, eller slippa, morgonkaoset. Vill ändå tillägga, till min familjs försvar att det inte alltid är kaos, men ändå tillräckligt ofta för att man ska bli frustrerad. Nu verkar det dock som barnen börjar komma in i rutinerna igen efter sommarlovet för måndagmorgonen, 8 september, gick riktigt bra. Jag har vissa förhoppningar...

12 kommentarer:

Älfgärdet sa...

Sådär jäkla hemska är oftast våra mornar också...stress...Mycket skönt som sagt när de har gått ut genom dörren & man kan sätta sig till ro en stund innan man drar igång.
(& varför är det näst intill omöjligt att få dem i säng på kvällen???)
Just nu njuter jag iallafall av en liten fikapaus emellan studier & pensel:)

//Madeleine

Annalunda sa...

Kära vännen!
Tack för din goa hälsning...känns gott att vara lite "tänkt på" :)
Nej jag har nog inget tips...känner igen det så väl... *suck* Gillar inte heller morgnar just av denna anledning...nu sedan jag bara har en liten hemma har det iofs blivit lite bättre, men nu är hon ju mitt i 3-årstrotset...och det är väääääldigt omständligt på morgnarna innan vi ska till dagis. Vi skulle behöva ett par timmar för att komma iordning...men både hon och jag är morgontrötta.... sorry...inget tips från mig...men de blir ju stora så småningom...

Ha en skön helg nu Willewira...jag ska försöka komma ut och njuta lite av solen och förhoppningsvis plantera lite blommor också

Kramis Annie

Under en vind sa...

Inga bra tips från mig heller, tror att vi alla har det på olika sätt på morgnarna...här blir det mest diskussioner om vem som ska ha vilken soffa då morgontv:n är på....

Önskar dig en riktigt skön helg!

Kram!

Leva som jag sa...

Svårt med tips!!Känner i allafall igen mig!!
ha en trevlig helg
kramkram M

Karin sa...

Hej!
Jag hittade hit via Annie tack vare din kommentar om äppeltosca kaka! Hos mig så dignar också träden av frukt och det är alltid roligt att prova något nytt!

Tyvärr har jag inget tips jag heller, men kan bara säga att det är precis likadant hos oss. Jag har en åttaåring och en ettåring. Min stora kille har alltid varit en kvällsmänniska sen han föddes och kan aldrig somna. Därav är han "död" på morgonen och surar och skriker. Min lillkille är rena drömmen än så länge, alltid go och glad men jag vet ju att det vänder snart (trottsåldern kan man ju inte undvika tyvärr). Jag har haft en inredningbutik i tio år som jag precis sålt så nu är jag den som kan jobba hemifrån. Det är verkligen skönt, och just nu gör jag ingenting (har inskolning på dagis), men ska väl sätta igång med något snart.

Jag kände igen mig i så många av dina inlägg så jag var bara tvungen att skriva. Vi har själva åttaårig bröloppsdag den 16 sep, men som väl är (eller kanske inte)har vi båda missat den nästan varje år!! Nu får jag nog ta och skärpa mig i år och överraska min älskade make!!
Tack för trevlig läsning och receptet är sparat, det ska vi testa här i huset.
Hälsningar
Karin

My Lovely Things sa...

Hej Vännen!!
ja det här är med morronrutiner..kan man bli galen på..
När det inte funkar här..

så sätter jag mig ner och funderar på hur det kan göras annorlunda och så vidtar jag åtgärder..

Har hållt på så här i många år och trixast..sonen som är 9 har ju adhd..måste ha lugnt och ro fyllt då..

Men med en snart 13 årig tjej här så blir det en hel del utbrott både från henne och mig..det måste jag klura ut hur vi ska hanskas med..

Grattis på bröllopsdagen i efterskott..

tänk vi har vart gifta nästan lika länge..
ha en bra dag..
kram anna

synne sa...

Godmorgon.
Idag är det lördag så du slipper allt det där.
Jag vet inte om jag saknar det, eller är glad jag slipper den stressen på morgon.
Har ju som bekant inga barn.
Tror det är lite av bägge delar.
Ha nu en njutbar helg vännen. Här blir det ylletofflor och tröja på inne.
Vaknade till 7 plus. Ute alltså hehe...
Dimma och regn. Suck....
Vill ha fina höstdagar så man kan vara ute...
Kram och hälsa resten.
Synne.

Moas sa...

Ja jag kan verkligen förstå din känsla av lättnad när du stänger dörren.. men lika säkert känner du en frustration och är ledsen över att det är som det är inombords. Mina barn är ju stora och flyttade nu, den sista flyttade i somras, men jag tror att det enda som skulle kunna hjälpa är att man analyserar.. gud vad tråkigt det lät.. men ser vad måste förändras. Kanske ihop med barnen, för de tycker säkert inte detta är speciellt mysigt de heller, sen menar jag inte att de ska bestämma men lite borde de få vara med och försöka förändra en jobbig situation..Kanske lättare sagt än gjort, men hålla på så där i flera år är ju ohållbart också.. för även om de blir stora och så småningom flyttar så ska ni ju må bra tills dess.. Kram och njut av helgen.. hoppas du inte tycker jag pekpinnar dig.. det vill jag inte, har haft mina hundår med mina tre också må du tro och då var det inte lätt att tänka logiskt.. =)..suck.. kram igen../Monica

beas barnslikheter sa...

Uschiamej...jag vet hur det är. Jag har inget tips på hur man gör med lite äldre barn tyvärr...här fungerar morgnarna genom att vi liksom "slussar" barnen mellan oss..maken tar emot i badrummet och borstar tänderna på den ena ...och då slussar jag in den andra för morgonbestyren till sin far och jag tar på kläderna på den första...och sedan kläderna på den andra...och...ja-a...nog är det evigt pusslande, verkligen...

Tyvärr vet jag inte hur jag gör för att få in min titelbild som jag hade från början. Jag trodde att det kanske var jag som gjorde helt fel, men det verkar inte kunna gå faktiskt.

Hemma på Landet sa...

Gå upp mycket tidigare än alla...sätt dig med kaffet. Sedan tar du bilen och sitter i den en stund...så kan ju de andra få se hur det blir när inte mamma finns där. Bra va?
Kramis

Hemma på Landet sa...

Ja, men det är faktiskt så att det är precis det de behöver för att inse hur krångligt det är när man inte finns där.
Puss och Kram

Anna sa...

Morgnarna ja...

Nu är Loppan knappt sex år, men vi har redan börjat ställa morgonkrav på henne, som är så morgontrött: Har hon specifika frukostönskemål får hon se till att delge oss när vi väcker henne, i annat fall får hon ta det vi serverar. Vi ber henne (vakna och stiga upp) tre gånger och tjatar inte mer sen. Kommer hon inte upp får hon gå iväg i pyjamas till skolan.

Det funkar inte alltid... Men en gång blev hon lite orolig, då maken stod klar i dörren med Lillbror, redo för avfärd. Då blev det ingen frukost, men väl påklädning och ett par krokodiltårar.

Igår kväll såg jag en dokumentär på Kunskapskanalen, om ett fint barnhem (de flesta föräldrarna hade dött i aids) i Afrika. När den högst ödmjuke musikläraren väckte barnen för morgonsång varje gryning steg de upp direkt utan mankemang. Då tänkte jag:

– Vad f-n, vad är det som är så svårt med mina egna?